Jag har tänkt på det ett litet tag. Och nu har jag kommit fram till att det är verkligen fel på mig. Jag är inte som jag ska vara. Jag är helt jävla pms:ig och klantig.
Jag vet inte vad som hänt riktigt, känns som att det är för många bakslag från förra året som fått mig helt crazy.
Om man då träffar någon ny, hur bra är det då om han ser ens dåliga sida som inte ens stämmer med hur jag är? Känns skit.
Plus att jag för bara några minuter sen fick höra att pappa ska förlova sig. Visst det är ju trevligt. Men sättet han sa det på..
”Vi tänkte att vi skulle förlova oss den 21:a, men vi tog den 22:a och då kom jag på att det är ju er födelsedag!”
Ursäkta men.. Vi fyller 21 år nu på torsdag. Och vår pappa glömmer bort när vi fyller år? Det är ju så man vill lägga sig ner och dö.
Varför förväntar jag mig ens något? Jag blir ju så jävla besviken jämt ändå.
Mamma och Po förlovade sig iaf när vi var där. Dom ville att vi skulle vara med. Det uppskattar jag. Men pappa ska tydligen förlova sig i ett helt annat land. Och som födelsedagspresent får man väl en jävla kaffekopp med någon dåligt ritad karta av Gran canaria på.
Tror jag ska sluta att förvänta mig något mer nu. Mitt hopp ligger på en riktigt låg nivå just nu.
Leave a Reply
XHTML: You can use these tags: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>