Det är helt otroligt vilken jobbig natt/morgon det här blev. Och klockan är bara 7.10, vad mer kan jag förvänta mig ska inträffa idag?
Drömmer att jag är höggravid med tvillingar och kommer typ 5 timmar sent till jobbet. Sen vaknar jag 15 minuter innan klockan ringer och kan inte somna om. Går upp och gör mig i ordning och ska hänga av hemma-nycklarna till Daniel, men håller på att lämna jobb-nycklarna istället.
Kommer till jobbet efter en lite halvstressig promenad, går in och startar datorn och hänger av mig jackan för att det är så varmt ute och ska gå ut och kolla klotter. Kollar att jag har allt med mig och går ut på plattformen. När jag vänder tillbaka får jag en känsla av att jag glömt något och blir alldeles kall och känner efter i fickorna, jag lämnade nycklarna i spärrexpeditionen.
Ringer Anne som har driftbilen så hon får slänga sig hit vid 5.30, hon kommer hit strax efter 6 och kommer fram till mig och säger ”Jag har gjort en tabbe jag med..” och det visar sig att hon fått fel nycklar med sig från Centralen…
Så DC får springa ner till tåget som går 6.13 från centralen och skicka rätt nycklar istället.
Nycklarna kommer fram 6.50 ungefär så kom precis innanför dörren igen.
Hoppas att det här räcker för idag på otursfronten.
Titti hade lagt in en bra video på sin blogg, så pass bra att jag tänker repetera den här.
Jag hatar dig för att du satte mig i den här situationen.
Jag hatar dig för att du tvingade mig bli vuxen alldeles för tidigt.
Jag hatar dig för att du inte vill ha mig som din dotter längre.
Jag hatar dig för att du låter den där jävla kärringen styra ditt liv, vilket gör att mitt liv påverkas negativt.
Jag hatar dig för att du stängt av dig själv.
Jag hatar dig för att du förstört min själ.
Jag hatar dig för att du är min ”pappa”.
Jag hatar dig för att du är ett jävla as.
Jag hatar dig för att du vägrar höra sanningen.
Jag hatar dig för att du inte vaknar upp trots att jag näst intill sparkar in din mentala dörr.
Jag hatar dig för att jag behöver ringa din tvillingbrorsa/min farbror för att jag behöver hjälp.
Jag hatar dig för att du inte hör av dig.
Jag hatar dig för att du inte är den du var.
Jag hatar dig för att du har sagt att du är villig att offra mig för att få ligga.
Jag hatar dig för att du inte känner mig, och för att du aldrig försökt lära känna mig.
Jag hatar dig för att du inte finns i mitt liv längre.
Jag hatar dig för att du inte är som en normal pappa.
Jag hatar dig för att du inte ställer upp.
Jag hatar dig för att du tvingade mig ta rollen som du hade i vår splittrade familj.
Jag hatar dig för att du sa att jag inte ska behöva ta hand om såna här situationer vid 22 års ålder men tvingar mig in i den ändå.
Jag hatar dig för att du inte bryr dig längre.
Jag hatar dig för att du aldrig var hemma när jag växte upp.
Jag hatar att du sa att det värsta scenariot jag kunnat tänka mig var mitt och T’s fel.
Jag hatar dig för att du är den du är idag.
Jag är för alltid skadad tack vare dig.
Den mest obehagliga känslan jag någonsin upplevt är nog känslan av att någon vill mig illa. Med den enda motiveringen av att jag finns. Sen att jag gjorde motstånd sen dag ett gjorde nog bara saken värre. Men jag ger inte upp utan någon fight. Jag vägrar vika mig mer. Jag ska inte vara dig till lags för du är ta mig fan aldrig mig till lags. Jag kan minnas en enda sak du gjort för mig H. Det var att hämta mig i E-tuna. Men jag kan sätta allt jag äger på att det var för att du skulle kunna säga till B att du visst visat att du vill vara min vän och inte ställt dig i vägen. Men mig lurar du fan inte ska du veta. Jag ser rakt in i din bäcksvarta själ.
Jag står beredd hela tiden, jag vet att jag inte kommer att få vara ifred förrän du sitter där du hör hemma H. Men tro mig, jag är beredd. Som Evanescence sjunger ”One sweet day you’re gonna drown in my lost pain”. Och jag kommer stå och titta på, inte göra en enda rörelse för att hjälpa dig. För du har aldrig gjort något för mig, inte brytt dig utan bara kört rakt över varenda gång.
Men H, ALLA som betyder något i din lilla värld kommer att få veta sanningen och jag lovar att dom redan nu tänker saker. Sen kommer dom alla att tänka ”Jag visste väl det!”.
Innan någon läser det här vill jag bara påpeka att i det här inlägget är B min ”pappa”. Jag har valt att skriva B istället för ”pappa” pga av alla händelser som inträffat det senaste 1½ året. Han är inte längre min pappa.
Söndagen den 28:e mars skulle Titti ha åkt tillbaka till B’s hus i Enköping. Men då bestämde sig H för att hon skulle vara i Enköping och Titti fick inte vara där så istället satte B Titti i en liten stuga utanför Örebro från söndag till torsdag 1:a april. Då kom hon tillbaka till mig och skulle sova där en natt och sen dagen efter skulle hon åka till Enköping för då skulle H åka hem till Stockholm igen och jobba.
Istället för att allt skulle gå som man tänkt sig, vilket det aldrig gör när H är med i bilden eftersom att hon alltid gör allt för att förstöra, så ringer B till Titti och säger att han inte kan hämta henne för att då kommer H sjukskriva sig från jobbet bara för att stanna kvar i Enköping (vill bara tillägga att H blir 38 i höst).
Så B vägrar hämta Titti. Så jag ringer direkt till mamma, och sen till Yvonne. Hon skulle be S att ringa B, annars skulle dom åka till Enköping.
Och precis som jag trodde så fick dom åka dit för B svarar inte i telefonen.
Ingen var där när Titti kom dit, så hon går in med grannens nyckel.
Sen kommer B hem och verkar rädd över att Titti är där och irriterad och innan han kommer hem har han skickat något sms där det stog att han skulle sova på hotell, vilket bara var bullshit som allt annat han säger.
Sen bråkar Titti och B, så Titti ringer mig och är ledsen. Jag försöker ringa B som vägrar svara och sen stänger av mobilen. Så Titti går till honom med hennes mobil på högtalare och säger att han ska prata med mig. Men han säger att det vill han inte. Så Titti berättar för mig att högtalaren är på och jag börjar prata.
Men han är helt borta. Jag hade lika gärna kunnat sitta och prata med mitt saftglas på jobbet.
Så totalt manipulerad av H så det är otroligt.
Titti säger att hon vill åka tillbaka till mig och jag vill inte neka henne så jag säger att det kan hon.
På vägen i bilen så skäller även mamma på pappa via Tittis högtalare på mobilen.
Innan Titti åkte med Yvonne och S till Enköping så skickade B följande till mamma: ”Mitt ansvar som pappa upphörde när barnen blev myndiga som du vet. Titti säger att hon inte har någonstans att bo, men hon är välkommen till Gällivare. Jag har som snäll pappa erbjudit mig att betala resan dit och en resa till Stockholm varannan månad och där har hon ett hem och ta hand om. Men istället är det roligare att djävlas med mig som du och barnen har gjort dom senaste..” sms:et tog slut där, men han har tjatat om 15 månader. Så jag antar att det är det som saknas i sms:et.
Varje minut, varje timme, varje sekund måste jag leva med vetskapen om att min biologiska ”pappa” inte vill ha mig längre. Han bytte bort mig och min tvillingsyster mot en fitta.