I lördags, dagen efter sms:et så ringer jag pappa strax innan 15.00 och frågar om han tycker det är okej att skicka såna sms. Han svarar nej. Sen berättar han att hon varit i Enköping under dagen och kånkat ut en massa saker därifrån. Och mitt hjärta slutar slå.
Jag frågar vart han är och när han kommer hem. Han svarar om en timme, vilket skulle vara runt 16.00.
Titti var med Tintin på Willys och hade inte kommit hem än och jag vet inte vad som hänt eller hur Titti kommer ta det. Jag vill inte ringa heller för jag tycker inte att man ska få höra sånt när man är ute bland folk. Så jag väntar på att hon kommer hem vilket hon gör ganska snabbt och hon blir chockad och ledsen. Jag säger att pappa ska ringa när han kommer hem.
Jag ringer mamma och berättar och hon blir orolig såklart.
Pappa ringer upp en stund senare och berättar att hon tagit med sig illern hem och påstår sig ha dödat den och slängt allt på tippen.
Det blir tyst när nyheten sprider sig och alla blir utom sig av oro. Jag ringer mamma och berättar. Även hon blir utom sig av oro.
Jag ringer pappa och säger att vi måste åka NU till henne och hämta illern, oavsett om den är död eller levande. Den ska fan inte vara hos henne oavsett. Vi ska rädda henne.
Men han vill inte.
Vi ringer polisen och berättar om allt men dom kan inget göra påstår dom så länge det inte blir en direktkonflikt och Titti säger att om inte dom åker så åker hon själv, vilket dom avråder henne ifrån. Men det skiter man ju i i ett sånt läge.
Vi försöker med pappa igen, men det går inte.
Så jag får en impuls och ringer Yvonne, mina kusiners mamma. Hon blir också chockad av berättelsen och säger ”Vi måste ju göra något!” och hon säger att hon ska försöka fixa någon som kan köra oss och frågar om vi vill åka isf. Och det vill vi ju självklart. Hon ringer upp en stund senare och säger att vår kusin kan köra oss.
Han dyker upp ungefär 2 timmar senare och vi åker iväg.
När vi börjar närma oss så börjar hjärtat slå fort och jag försöker peppa mig själv.
Vi kommer fram till porten, hoppar ur bilen och lyckas ta oss in genom porten ganska direkt. Vi åker upp till hennes lägenhet och plingar på, men självklart inget svar. Så vi börjar plinga konstant istället på dörrklockan. Sen så ringer vi polisen igen. Dom säger att dom ska skicka en bil och att det förmodligen kommer ta lite tid, men vi säger att vi kan vänta.
Sen öppnar Titti brevinkastet och säger i rådande, inte hotfull, ton att det är nog bäst för henne om hon samarbetar.
Ganska direkt så ringer pappa upp Titti och säger att hon inte vågar öppna dörren när vi står där så vi får åka ner med hissen och vänta på att hon ställer ut sakerna utanför dörren innan vi kan åka upp.
Sen ringer pappa upp igen och säger att vi kan åka upp. Och utanför dörren står illerburen med illern i. Som tur var levande och verkar inte ha tagit någon skada av dagens bravader.
Vi tar med henne ner till säkerheten i bilen och åker upp igen och förväntar oss att det ska komma ut en resebur och lite mer saker. Men inget står där.
Vi ringer pappa och säger att det saknas lite grejer och att han får säga åt henne att ställa ut sakerna. Han ringer upp strax efter och säger att hon påstår sig ha slängt allt annat. Så Titti ringer polisen igen då ingen bil har kommit och berättar vad som har hänt under tiden och frågar om vi ska vänta på bilen eller om vi ska åka därifrån och göra en stöldanmälan istället. Dom säger att vi ska anmäla så vi åker därifrån med illern.
Det sjuka som jag kommit fram till såhär efter att det lugnat sig och vi fått hem Idun till säkerheten så känner jag att jag var aldrig direkt chockad över att hon gjorde såhär. Klart att jag blev förvånad, men inte i den grad som jag borde ha blivit. Jag förväntar mig precis vad som helst.
Det visade sig att hon har slängt saker för Titti för ett värde av mellan 2500-3000 kr. Hon hade t.o.m. dragit ur tre lådor ur Tittis byrå och tagit med sig för att den inte ska gå att använda :S
Hur sjuk är man inte då?
Jag kan bara tacka Gud för att resten av Tittis grejer är här hos mig, där ingen kan ta dom. För vem vet vad som annars hade försvunnit? Hon hade ju med all säkerhet tagit allt av värde.
Även om det känns som att pappa börjar förstå vilken sjuk människa hon är så vet vi att det inte är över. I mina, och andras ögon, är hon en psykopat och man vet aldrig vad som kan hända. Hon lär inte ge sig även om det skulle ta slut.
Igår när Titti åkte tillbaka till Enköping så skrev hon på msn ”Hörde att du var tillbaka i Enköping, då ses vi imorgon..” Titti hade svarat ”Bra, ta med dig mina saker eller pengar för allting.”
Sen hade hon börjat tokringa som vanligt. Pappas mobil var förmodligen avstängd så hon började ringa på hemtelefonen istället, trots att klockan var 23.00 ungefär, så Titti drog ur telefonen ur jacket.
Idag, och alla andra dagar kommer kedjan att sitta på dörren, så även om du har nyckel så kommer du inte in. Vi fixar dock mer än gärna skjuts därifrån i blå/vit bil. Så känn dig välkommen att hälsa på!
Hur fan kan man hota att döda ett försvarslöst djur? Det sägs ju att det börjar alltid med det, sen kommer det till människor.
Det är helt sjukt hur du blundar för allt det här. ”Jag vill bara ha lugn och ro!” Med en jävla djurplågare som stör OSS eller? :S Det är så att ni båda borde avlivas.
Jag, Titti och smurfen satt hemma och försökte ha en trevlig kväll och så får Titti sms från fittan där det står ”Jag kommer vrida nacken av illern, jag vill inte ha en illaluktande iller i mitt hus.”
Två saker stör mig med det här sms:et.
1, Man rör inte ett försvarslöst, oskyldigt djur för att man ogillar ägaren.
2, Sen när blev pappas hus i enköping DITT? Du har inte lagt ett jävla öre på det. Och om det nu hade varit ditt, varför är det då alltid så in åt helvete skitit där när vi väl satt vår fot där? Ser man inte till att det är fint där man bor, även om man inte bor där permanent?
Jag skulle gärna kopiera ut allt du skrivit och skicka till din arbetsgivare. Någon som du ska inte jobba med sårbara människor.
Du borde sitta inspärrad i ett rum med vaderade väggar och krama sig själv-tröja. Där är ditt rätta hem.
För några veckor sen när jag satt på tunnelbanan från pojken så satt jag och tänkte på allt som hänt med pappa och sådär. Sen kom en tjej med en hund på och satte sig mitt emot mig.
Jag tyckte inte hunden var jättefin direkt, sen kollade jag ut genom fönstret och efter en stund så la sig hunden halvt på min fot och somnade. Jag tyckte det var sött. Det är bara syrrans hundar som gör så annars.
Sen satte sig hunden upp och kollade på mig och såg sådär extra snäll ut, som att den såg att jag inte mådde bra och tittade på mig med en tröstande blick. Sen la den huvudet bredvid mitt ben och suckade sådär lugnande som hundar och katter gör för att lugna en.
Jag föll direkt för den där hunden. Tänk att den brydde sig om att försöka få mig på lugnare, bättre humör trots att den inte sett mig förr. Tänk om människor var så, då hade världen varit en helt annan.
Idag satt jag på jobbet som vanligt och höll nästan på att somna av uttråkning när telefonen ringde. Det var stationsvärden från Bålsta som ringde och berättade att resenärer som kommit med senaste tåget berättat att det var en kraftigt berusad man som hade gått av tåget hos mig och att jag borde gå ut och kolla att han inte ligger på spåret någonstans.
Så jag vandrar ut till mitten av plattformen och kollar spåret på Bålsta-sidan av plattformen utan att se något. Tänker nästan vända tillbaka men kollar på Stockholms-sidan också och ser något på spåret längre bort. Rusar dit och där ligger en man och kollar upp på mig med en ”Vem är du?”-blick. Jag får panik och säger åt gubben att snabbt som fan flytta sig från spåret innan ett tåg kommer och sliter upp stationstelefonen för att ringa och stoppa tågen, men stationstelefonen är för långt bort från basenheten för att få täckning.. Som tur är har jag min mobil med driftcentralens nummer inlagt i telefonboken och ringer från den och han som svarar säger att han ska stoppa tågen och ringa tillbaka. Medans så mer eller mindre skriker jag åt gubben som bara rullar omkring på rälsen att ta sig därifrån, då jag vet att ett SJ-tåg kan komma när som helst.
Så ringer DC och säger att dom stoppat tågen. Jag har fortfarande panik och på gränsen håller på att flippa ur så jag frågar om jag ska hoppa ner och hjälpa honom men han på DC säger bestämt nej. Vi lägger på och jag vet inte vad jag ska göra annat än att försöka övertala gubben om att rulla av spåret och ser ett SJ-tåg komma rullandes sakta mot mig och gubben och flippar ur ännu mer för tåget bara kommer närmare. Typ 50 meter ifrån gubben ringer DC igen och frågar hur det går och jag skriker ”Tåget stannar ju för fan inte! Det är bara 20 meter bort nu och kommer köra över honom!” men han på DC säger lugnt att dom förmodligen bara kör långsamt framåt för att kunna hjälpa mig, och det gjorde dom ju såklart.
Så lokföraren hoppar ut och frågar om det är någon som vill ”vandra vidare” men jag svarar att han förmodligen ramlat ner bara, sen kommer typ 10 personer ut från SJ-tåget (personal på tåget) och medans dom lyfter upp honom så ringer jag 112.
Gubben blödde ur örat, inte så att det forsade men jag vet att det kan vara farligt när det blöder sådär. Och så åker tåget vidare sen och jag står med gubben på plattformen och inväntar ambulansen och väktare och sen ska gubben helt plötsligt resa sig men jag trycker ner honom samtidigt som jag uppmanar honom att ligga ner. Och han svor åt mig på finska. Sen kom äntligen ambulansen och hjälpte till och få bort honom.
Ungefär 40 minuter efter jag verkligen behövde väktarnas hjälp dyker dom upp och frågar hur det har gått.
Dom finns fan aldrig till hands när man behöver dom..
Det som inte fick hända hände. :/
Min egen födelsedag är inte min längre. För det såg hon och du till att det inte skulle vara.
Jag var fast besluten om att det inte skulle få vara så. Men tänk att det gått ett helt jävla år för att ni inte kan ta ansvar för era egna handlingar. Är inte det sjukt? Två vuxna människor kan inte ta ansvar för sina handlingar. Fast jag skulle nog inte kalla den ena för vuxen, snarare ett förvuxet barn. För det är precis vad du är.
Och trots att jag klart och tydligt sagt till dig att jag inte vill att du nämner mig på din msn eller mailar eller vadfan du nu hittar på. INGET vill jag se av dig. Möjligtvis din röv när jag sparkar ut dig ur mitt liv. Men inget annat.
När jag pratar om det här med mina kompisar, eller vem som helst egentligen, så kan ingen förstå. Inte en enda kan ens försöka sätta sig in i den här situationen. Och om ingen annan kan det, hur ska jag då kunna klara av att leva i den?
Jag försöker klippa av alla band och allting. Men sen rusar tankarna iväg och raseriet sköljer över mig och gör att jag vill kasta sönder saker i min närhet och egentligen sätta mig på tåget och åka över och spraya något på kärringjävelns dörr så att hon får skämmas i sitt hus.
Jag har försökt träffa ”pappa” på senare tid. Utan kärringjäveln. Men hon gör allt för att hindra mig. Den enda gången han faktiskt kunde så hade fittan sagt att jag skrivit skit till henne på msn. Vilket visade sig vara ett msn-virus som jag åkt på. Vilken idiot som helst, även dom efterblivna fittorna, kan se att det är ett virus. Men då sa hon direkt till ”pappa” att jag skrivit något dumt.
Och jag önskar egentligen att jag gjort det. Men nu var det ju inte så. Fast jag hoppas innerligt att hon var dum nog att trycka på länken hon fick och fick viruset själv. Men det är vår lilla hemlighet 
Fy fan vad arg jag blir när folk gnäller på att dom är fattiga och inte har saker som fungerar, dom kan inte ens åka till soc-kontoret och hämta papper. Buhu. Lifta!
Den som irriterat mig nu är en kille som för ca 1½ år sedan började sms:a (observa SMS:a) med en tjej i en annan stad. Dom skrev till varandra att dom skulle gifta sig och skaffa barn och allting. Under två månaders tid så pratade dom kanske 15 minuter i telefon totalt. Och sen bestämde han sig för att börja en utbildning i hennes stad så dom kunde bo tillsammans där. Han tog studielån och flyttade upp. Och dom träffades en gång och han blev dissad direkt av tjejen. Inte otippat..
Först verkade utbildningen vara kul, men nu 1½ år senare så har han totalt lagt ner att ens gå till lektionerna och går enbart dig och sitter av tiden för att få sina csn-pengar.
Nu ska han dessutom försöka ”koppla sin psykolog till soc och kräva lägenhet.” Idiotjävel.
Skaffa ett jävla jobb.
[10:49:37] <Pidde> Gå till socialen.
[10:49:47] <[F]adE\Aw> Väntar på papper från socialen , Pidde, måste skriva mig hos dem här först. :/
[10:50:01] <%Emelie_18> [F]adE\Aw: Är det inte enklare att gå till socialen och skaffa fram papprena?
[10:50:11] <[F]adE\Aw> Emelie_18, inga pengar att komma in till socialen.
[10:50:35] <[F]adE\Aw> Jag åt 2 måltider förra veckan, woho.
[10:50:38] <[F]adE\Aw> Ingen telefon, Emelie_18.
[10:50:48] <[F]adE\Aw> Mobilen är fuck’d
[10:51:19] <[F]adE\Aw> Lyckades som tur är beställa SJ biljett på faktura, yay.
[10:51:20] <Dementia> [F]adE\Aw bor på en parkbänk och har smygit in hos en bortrest familj och snott deras dator?
[10:51:31] <[F]adE\Aw> Dementia, typ.
[10:58:42] <[F]adE\Aw> Sweet_Gurrap24, vilken bra bok det här är btw. : ) C++ Primer Plus
[10:59:08] <Sweet_Gurrap24> [F]adE\Aw: Ok, pja, jag har lagt ner att bli programmerare iallafall.
[10:59:27] <[F]adE\Aw> Jag har inga planer på det heller, jag försöke bara fördriva tiden, Sweet_Gurrap24. Har typ slutat skolan delvis så. 
[10:59:42] <[F]adE\Aw> Eller, jag går dit för att få lite CSN till hyra och så.
[11:00:08] <[F]adE\Aw> Snart skyldig CSN ½ miljon, woho.
[11:00:59] <Dementia> [F]adE\Aw, Smart att börja plugga då med skulder sen innan och sen skita i att slutföra utbildningen ordentligt?
[11:01:17] <[F]adE\Aw> Dementia, annars har jag ingenstans att bo ju.
[11:01:17] <[F]adE\Aw> 
[11:01:50] <Dementia> [F]adE\Aw, Varför inte göra nytta för pengarna då istället? Så slipper du öka skulden till ingen nytta?
[11:02:06] <[F]adE\Aw> Skiter ändå i skulderna , inte betalat CSN ett öre på 7 år och tänker inte göra det heller.
[11:02:24] <Dementia> Fy fan vad dumt.
[11:02:35] <[F]adE\Aw> Ja, sverige är ett dumt land.
[11:02:35] <Dementia> Snacka om att förstöra för sig själv :S
[11:02:41] <[F]adE\Aw> Fuck sverige !
[11:03:01] <Dementia> [F]adE\Aw, Vem har tvingat dig att ta skulder i onödan? Ingen. Du har enbart dig själv att skylla. Tyvärr.
[11:03:21] <[F]adE\Aw> Dementia, vad föredrar du , ingenstans att bo eller skulder ?
[11:03:24] <[F]adE\Aw> Jag föredrar skulder. Get over it.
[11:04:03] <Dementia> [F]adE\Aw, Fast det här hade kunnat gå att förhindra om du tänkt till innan du började skolan och sett till att du valde en utbildning du faktiskt ville gå eller helt enkelt skaffade en helt annan framtidsplan
[11:04:23] <[F]adE\Aw> Dementia, maybe, men nu är det inte så. Får göra det bästa av det som är.
[11:04:35] <Dementia> Jo, det gör du verkligen.
[11:04:37] <[F]adE\Aw> Ska koppla min psykolog till soc, och kräva lägenhet.
[11:04:40] <[F]adE\Aw>
[11:04:57] <[F]adE\Aw> Yes, Dementia, det gör jag faktiskt.
[11:05:22] <[F]adE\Aw> Gå och whina till nån som bryr sig. Påff.
[11:05:25] <Dementia> [F]adE\Aw, Tycker jag inte när du skiter i utbildningen, som du valt helt på egen hand
[11:05:47] <[F]adE\Aw> Notera ”tycker JAG inte”.
[11:05:56] <[F]adE\Aw> Du har rätt till din åsikt men räkna inte med att jag tänker lyssna.
[11:06:00] <Dementia> Don’t care, you’re wrong
Jag blir så jävla ledsen när jag får höra att du tänker åka till ”min” stad och bestämmer träff med min syster. Min syster ska dessutom åka hem till MIN lägenhet och hämta dina saker åt dig. Men ingen av er har nämnt ett ord till mig.
Vad är ni för vänner/syskon?
T sa till mig att du inte vågade fråga mig. Varför skulle du inte göra det? Jag har verkligen ställt upp för dig, framförallt det här året. Har inte jag visat att jag är en bra vän för dig?
När du åker hem efter att ha spenderat hela sommaren i min lägenhet för endast matpengar och skriver i din blogg att du hade så jävla tråkigt, har inte jag rätt att bli ledsen då?
Jag har försökt prata med dig, men du hade en sarkastisk ton mot mig hela tiden. Och om du menar att du inte hade det så får jag väl be om ursäkt, men det var så jag upplevde det.
Hur trodde du att jag skulle känna när jag läste det? Eller bryr du dig inte längre nu när min syster ersatt mig som en av dina få bästa vänner?
Fan vad jag HATAR folk som inte kan hålla sig till sitt. Så fort man säger något som inte passar så blir man påhoppad med något helt orelaterat som den idiotjäveln inte ens bör veta. Fan ta alla jävla puckon!