Just give me myself back and Don’t Stay!

About

Jag vet fan inte vad jag ska säga längre. Ni glömmer när vi fyller år, eller om jag ska säga vad jag tror så skiter ni väl fan i det. I alla fall DU Helena! Vem fan tror du att du är?!

MIN pappa får inte skjutsa mig någonstans, får han ens träffa mig för dig? Eller du kanske vill att jag ska flytta lika långt bort som Titti är? Det kanske är det närmaste du kan klara av?  Du kan inte ta en jävla diskussion utan att ringa och skvallra för pappa? Och sen svarar du inte ens? Du får fan gråta hur jävla mycket du vill! Jag skiter i det här nu!

Du har funnits med sen vi var 8 år. Vadfan är du för en jävla fitta rent ut sagt?! Du har förstört ALLT! Hoppas du känner dig jävligt nöjd!  Det är så jävla svårt att gilla dig när mer och mer bara kommer fram hela tiden och du vill inte ens lära känna oss heller. Hade du skött det här någorlunda snyggt hade det kanske varit lättare men nu är det försent.

Och det är förjävligt att du satt upp bilder hos pappa från 2005. Då hade inte ens mamma och pappa skilt sig. Hur kan du ha mage att göra så mot oss? Vi är fan inte idioter!

Att du bara tror att vi går runt här helt ovetande.. Det är fan skrattretande. Har så sjukt mycket aggressioner inom mig om allt det här. Det här är bara toppen av isberget.

Klart som fan att jag är besviken. Det finns fan 364 andra dagar på hela jävla året och ni väljer våran födelsedag? Ni TAR vår födelsedag ifrån oss. Ni låter oss hamna i skymundan för att ni ”tänkte inte på det”. Vilket jävla hån!

Och jag ska inte ens börja egentligen när det gäller dig pappa. Jag hoppas verkligen att du läser det här. För det ska du fan göra. Vartenda jävla ord om jag så ska behöva läsa skiten för dig!

Mitt jobb har JAG förtjänat för att jag är BRA. Inte bara det, jag är helt jävla bäst! Men inte fan kan du se det. För du ser bara att du fixade det här åt mig. Att du alltid ska minimera mig och få mig att känna mig liten. Helt värdelös får du mig att känna mig.  Men det är väl det du vill. Kan du ens något annat? Vill du veta vem jag var eller har blivit? Eller ser du bara mitt ”feta” skal som måste gå ner i vikt? Verkar så..

Kommer du ihåg när jag sa till dig att om du inte ens försöker förändra dig så bryter jag kontakten? Det gick bra till en början, men nu är vi tillbaka igen. Och här sitter jag återigen så besviken att jag inte kan känna något längre. Du har fått mig helt bedövad känslomässigt. Är du nöjd nu? Eller vill du att jag ska gå så pass att jag tar livet av mig också? Det kommer du aldrig att lyckas med. Jag förtjänar så jävla mycket bättre än det här.

När jag ringde nyss så frågade du inte ens vad jag hade sagt. Du sa bara att jag skulle sluta tjaffsa med din nya kvinna som beter sig som en bebis. Och så sa du att du inte hade tänkt på att det var min födelsedag.  Och om du inte ens kan komma ihåg den födelsedagen som nyss var för 21:a gången så tänker du väl inte på mig heller mer än som en börda. Så jag tänker lätta på den bördan. Jag behöver inte dig, för du vill inte ha mig ändå.

Dra åt helvete båda två. Jag tänker inte höra av mig. Vill ni mig något så vet ni vart jag finns. Men jag vill inte höra annat än ursäkter. För jag tänker inte ta mer skit av er två.